Det här med tjusiga tårtdekorationer är nog inte min grej. Har varit så sugen på att prova sen jag hittat dessa underbara bloggar:
Bli Min Jäst,
Ester Bakar,
Sockerrus och många fler. Vilka skapelser! Jamen, jag är väl inte sämre jag tänkte Fru Jonsson glatt. Vad hon totalt glömde var att hon ju är en mindre katastrof i köket och någon konstnärsådra har heller aldrig gett sig till känna.
- Steg ett att baka tårtbotten gick skapligt bra. Återkommer med recept på den, men helt ärligt så finns det så många andra bloggar att kolla in på där folk som VET vad de sysslar med är snälla och delar med sig av sina recept.
- Steg nummer två att dela botten i tre delar och lägga på fyllningen gick över förväntan. Jag la först ett tunt lager Päronmarmelad och ovan på det Dumlefluff. Lager nummer två bestod av päronmarmelad och Päronmousse.
- Lät sedan tårtan stå kallt över natten innan jag gjorde en smörkräm att toppa den med.
- Sen kom vi till moment färga sockerpastan. Nära till tårarna var jag både en och två gånger kan jag meddela när jag stod där i köket och färgade sockerpastan svart. Varför köpa färdigfärgad när man kan slita sig blå med att färga själv. Hela dyrbara flaskan med färg gick såklart åt och den gröna färgen blev helt fel.
- När det sen var dags att kavla den grådaskig massan (ja, för helt svart blev den såklart inte) var Fru Jonsson så irriterad att hon skakade och jag kan berätta att det INTE gick bättre att kavla av det. Fick ta lite hjälp av maken får jag väl erkänna och tur var väl det för annars hade nog hela härligheten hamnat i slasken och tårtan hade blitt en gräddtårta istället.
- Tillsist var det så dags att lägga sockerpastan PÅ tårtan och det var nu det gick käpprätt åt h......!!!! Ja, ni ser ju själva:
- Som ni förstår höll hela tårtan på att åka rakt in i väggen vid detta laget, men jag hejdade mig tack och lov. Kunde inte beröva sonen en tårta på hans födelsedag. Det fick bli till att lappa och till sist blev resultatet så här. Inte vackert, utan minsta chans till vinst i en tårttävling, men sonen var nöjd och det är det som räknas!
 |
| Bokstäverna var inte heller så lätta att få till... |
 |
| ...men den här kanten blev jag rätt nöjd med i alla fall! |
Ååh förstår frustrationen! Men du, du kan visst! Jag tycker den blev riktigt snygg! Kanterna ser ut som sydda stygn vilket var coolt!
SvaraRaderaOch tack snälla för komplimangen om min blogg. När det handlar om tårtor så gäller det bara att öva, öva och öva. :) Kram!
Stackare! Tårtan blev ju jättefin till slut ändå, smart att göra kanten :)
SvaraRaderaJag tycker inte du ska ge upp för det, för att det ÄR typ
Omöjligt att färga sp svart själv. Köper alltid färdigfärgad när jag ska ha svart och röd. Eftersom du fick ta hela flaskan tror jag att sp:n blev förstörd av så mycket färg, den har kanske blivit för blöt eller torr.
Nästa gång tycker jag du ska prova med färdigfärgad eller färga i en annan färg som är lättare.
Med tanke på att det gick så bra med själva fyllningarna och botten och att du lyckades rädda tårtan så bra, så tror jag du kan lyckas riktigt bra i fortsättningen :)
Tack för snälla ord om min blogg!! :)
Tack för era kommentarer och tips! Ja, övning ger ju färdighet, men när maken fyller nu i slutet av maj får det bli paj. Han gillar det bättre i alla fall, men när de två minsta fyller i juli gör jag nog ett försök igen. Kommer att lusaläsa era bloggar och suga åt mig all information jag bara kan. Underbart att ni delar med er av er kunskap. Nu ska jag krypa upp i soffan med en kopp te och njuta av att huset är alldeles tyst...och jag det slinker nig ner en bit tårta också:)
SvaraRaderaHihi var härligt att du är så ärlig och berättar hur svårt det är - du är jätteduktig trots att det blev lite galet =) Kika gärna in på min matblogg och tävla i min krydd-tävling =)
SvaraRaderaJag kan precis känna igen mig i det du skriver. Ibland har man ju undrat varför man pysslar med det där med tårtor... Ibland är man så arg så man kokar.
SvaraRaderaMen efter ett antal svordomar och många tårtor, så BLIR det faktiskt bättre - jag lovar :)
Har t.o.m skrivit ett litet inlägg om min kavlingsångest, haha
http://mariasfrestelser.blogspot.se/2012/07/fran-kavlingsangest-till-kavlingsgladje.html
Och instämmer i Pernillas ord ovan - köp färdigfärgad svart marsipan nästa gång, mycket enklare.
Och det som är bra med tårtorna är ju också att oftast får man till det så bra till slut, man kan lappa och laga lite med dekorationer, så ingen kan misstänka den kavlingsångest som låg bakom.
Summa av kardemumma: Din tårta blev ju jättefin till slut. Coolt kantband!